Gestaltterapi bygger på ett helhetstänkande utifrån en humanistisk existentiell människosyn. Inom Gestalt arbetar vi med helheten i det inre och det yttre. Det inre handlar om samspelet mellan tanke, känsla, själ och kroppskännedom. Det yttre handlar om hur du möter andra, din omvärld. Helheten är samspelet mellan det inre och det yttre.

​

Bli den du är

​

Du är den du är och kan inte bli någon annan. Samtidigt formas vi, på gott och ont, av livets alla upplevelser. Olika erfarenheter gör att vi ofta behöver skydda sårbara sidor av oss. Därför finner vi olika, mer eller mindre ändamålsenliga sätt, att hantera vår livssituation på. Vi lär oss att dölja delar av oss själva inför andra, men ofta också inför oss själva.

​

I terapin kan vi börja acceptera oss själva som vi är - med alla våra "positiva" och "negativa" sidor. Vi kan börja släppa livsmönster som tidigare kändes viktiga, kanske livsviktiga, men som i nuet hindrar oss från att leva våra liv som vi verkligen vill. I Gestaltterapi får du möjlighet att träna på kommunikation utifrån den du verkligen är, utifrån hela det som är du. Det handlar inte om att förändra genom att ta bort utan om att utveckla de delar av dig som hittills inte getts utrymme. Förändring sker när vi tillåter oss själva att vara de vi innerst inne är.

​

Gestaltterapeuten

 

En gestaltterapeut har fokus på kontakten i mötet med klienten. Terapeuten finns där, både som yrkesperson och medmänniska. Det innebär att terapeuten kan dela med sig av egna erfarenheter och känslor som synliggörs i mötet, om det bedöms vara av värde för klienten. Terapeuten kan vara både stödjande och konfronterande, beroende på vad klienten behöver.

 

Här och nu

​

I mötet med klienten riktas uppmärksamheten på hur tidigare upplevelser och händelser påverkar klienten i nuet. Det kan handla om traumatiska upplevelser som är känslomässigt obearbetade, t ex kränkande situationer och övergrepp av olika slag, avbrutet eller förnekat sorgearbete. Det kan också handla om upplevelser om att ha behövt anpassa sig för att "räcka till". Alla dessa obearbetade upplevelser hindrar oss från att leva fullt ut i nuet. I gestaltterapin arbetar vi med hinder och frustration i nuet med ursprung i klientens bakgrund.

​

Medvetenhet och ansvar

 

Medvetenhet är basen för all personlig utveckling. Först när vi medvetandegör vad vi känner och hur vi tänker kan vi välja hur vi vill leva våra liv. Först då kan vi också ta ansvar för våra handlingar och dess konsekvenser. Ansvar innebär inte ett krav utifrån, utan istället möjlighet att verkligen svara an oss själva och andra utifrån medvetna val.

​

Kroppen

 

För att vi ska bli medvetna om vad vi verkligen känner behöver vi ha kontakt med kroppen. Många människor utnyttjar enbart sitt intellekt och har svårt att känna sin kropp. Vi hamnar i inre konflikt med oss själva när vi försöker förneka vad kroppen vet, för att föreställningar, tankar och fantasier har tagit överhand. Mötet med andra kan väcka gamla känslor till liv. Vi kanske blir förvirrade när vi upplever känslor vi inte förstår. Om vi vågar stanna upp och låta kroppen "berätta" kan vi lära oss mycket om oss själva och hitta nya sätt att hantera känslor och tankar.

 

Hur?

 

Grunden i Gestaltterapi är dialogen, mötet. Både mötet mellan klienten och terapeuten, mötet mellan olika sidor i klienten, mötet mellan klienten och viktiga människor i hans eller hennes liv och dialogen mellan "kroppen och knoppen". Vi använder oss också av guidade meditationer, målning, psykodrama, röst m.m.

Vi utgår hela tiden från vad som händer i nuet med respekt för vad klienten behöver och är mogen för.

Gestaltterapins fokusering på upplevelser i nuet innebär en träning i att fånga upplevelsen i stunden. Klienten kan på så sätt fortsätta att vara sin egen "terapeut", genom vanan att kunna undersöka egna upplevelser i nuet i vardagen.

​

Vem går i gestaltterapi?

 

Det är naturligtvis olika för olika personer. Det kan vara att du står inför någon form av inre och/eller yttre förändring i livet. Yttre förändring innebär ibland livskriser, och ibland så kommer känslor av förvirring, frustration och ensamhet utan direkt synliga orsaker i den yttre situationen. I vardagen kanske vi kallar det för fyrtioårs kris eller tänker att det är klimakteriet.

​

Oavsett om det finns synliga orsaker eller inte så kanske känslan av att det som varit jag inte längre är en så självklar upplevelse. Det som tidigare upplevts som sant och riktigt kanske har börjat ifrågasättas. En känsla att inte längre vilja finna sig i den roll som du haft hittills är också vanlig. Du kanske känner att du inte törs ställa krav och vara besvärlig, samtidigt som du föraktar dig för att du inte törs. Du kanske känner att du vill få tag på och uttrycka mer av det som är du, men du vet inte hur du ska bära dig åt, för du litar inte riktigt på det som finns inom dig. Du kanske är självkritisk och missnöjd med att du inte kommer ur mönster som hindrar dig. Du känner dig osäker på dina egna tankar och känslor, vad du vill eller inte vill.

​

Du kanske inte känner dig glad längre, livet känns tomt och meningslöst och du känner dig ensam. Du kanske alltid har känt dig ensam och längtat efter att någon verkligen ska se dig och älska dig för den du är. Kanske är du livrädd för att du inte ska duga, du får prestationskrav och är rädd för att bli avslöjad för den du verkligen är.

​

Du kanske känner att du inte får vad du behöver av din partner, eller att du upplever att ni växt ifrån varandra. Kanske har du svårt att hitta någon du vill dela ditt liv med.

​

Vi finner alla sorters människor bland våra klienter och kunder. Många väljer gestaltterapi för att komma bakom orden och hitta andra uttrycksformer, för att bearbeta sin livssituation och sin historia. Skälet kan också vara längtan efter att utvecklas som människa. Behovet av att gå i terapi kan uppstå när som helst i livet, och det kan vara något som vi alltid burit med oss. Vi har kanske inte tagit steget fullt ut för att vi är rädda, osäkra och ovana att ta oss själva på sådant allvar att vi inte längre bara vill "överleva livet" utan verkligen leva det.

 

Historik

 

Gestaltterapi är en humanistisk terapi som utvecklades av Fritz Perls, Laura Perls, och Paul Goodman med start under senare delen av 40-talet. Fritz Perls var läkare och psykoanalytiker och reagerade mot psykoanalysen som metod. Psykoanalysen utgör dock en teoretisk grund för gestaltterapin. Perls inspirerades även av filosofiska inriktningar främst existentialismens idé om varje enskild individs frihet att göra val och ta ansvar för dessa. Från österländsk filosofi hämtade han tankar om betydelsen av en medvetenhet i nuet och att utveckling sker när jag vågar vara den jag är i stället för att sträva efter att vara något jag inte är.

Inom fenomenologin är uppfattningen att en människas upplevelser endast kan förstås genom hur de beskrivs i nuet. Perls lade stor vikt vid det uppenbara istället för att sträva efter att förstå bakomliggande orsaker.

​

I början av 30-talet gick Fritz Perls i analys hos Wilhelm Reich och blev då medveten om kroppens betydelse i psykoterapi. Det som inspirerade honom var tankarna om att minnen åtföljs av adekvata känslor i kroppen och att inre konflikter kan skyddas av att muskelpartier stelnar likt ett kroppspansar.

Från den tyska gestaltpsykologin fick gestaltterapin sitt namn. Härifrån kommer idén att arbeta med oavslutade gestalter eller de oavslutade situationer vi bär med oss i livet. Gestalt betyder helhet och gestaltterapin är en terapiform som både ser till den enskilda människan och till det sammanhang som hon ingår i.

​

Delar av texten är hämtad ur SAG´s medlemsmatrikel och från Gestaltterapeuten Marita Westdahls hemsida: www.vitafactum.se